5 min läsning

Wordpress på tre olika sätt

Sedan 2007 har WordPress blivit världens vanligaste CMS. Vad som hänt under resans gång är att vi har utvecklat tre väldigt olika metoder för att använda det.

Kristoffer Yi FredrikssonDigital strateg28 mar, 2023
En skylt som beskriver hur man kan använda Wordpress på olika sätt

Första gången vi på 24HR använde WordPress som CMS till en webbsida var år 2007, på den tiden var det inte särskilt vanligt. WordPress ansågs vara ett bloggverktyg, och Microsofts dokumenthanterare SharePoint var ett vanligt förekommande verktyg för de företag som ville bygga en webbplats där folk utan html- och csskunskaper skulle kunna uppdatera innehållet. Tack och lov har folk insett att det är möjligt att använda ett bloggverktyg som CMS, men att försöka göra detsamma med ett dokumenthanteringssystem är dödsdömt.

Sedan 2007 har WordPress blivit världens vanligaste CMS, och är det som vi oftast använder i våra projekt. Vi har lanserat över 200 unika webbplatser som har WordPress som redaktörsgränssnitt.

Vad som hänt under resans gång är att vi har utvecklat tre väldigt olika metoder för att använda WordPress. Kort kan de sammanfattas såhär:

  1. WordPress med sidbyggare från tredjepart
  2. WordPress med Gutenberg, unika komponenter och frontend
  3. Headless WordPress med unika komponenter och frontend

Varje metod har för och nackdelar. Grovt förenklat kan man säga att flexibiliteten ökar markant mellan varje metod, där ettan är enklast och därmed billigast, och trean är mest avancerad och dyrast. Alla tre är dock bra alternativ så länge man är medveten om vad skillnaderna innebär, vilket syfte hemsidan ska uppfylla och ha kapacitet till.

WordPress med sidbyggare från tredjepart

För några år sedan var möjligheterna för att skapa layout inne i WordPress redaktörsgränssnitt nästan obefintliga. Det gick att välja ett tema och sedan skapa de sidor som temats mallar tillät. Texter kunde få lite enklare styling med hjälp av en RichText editor som erbjöd webbredaktörer funktionalitet i stil med en ordbehandlare.

För att underlätta deras arbete med att skapa sidor som skulle kunna visa upp olika innehåll så dök det upp ett antal olika sidbyggare. WPBakery och Elementor är två populära alternativ.

En sidbyggare ger redaktörer tillgång till olika “block” och “kolumner” som de kan bygga upp en sida med. Den funktionen gör att en redaktör på egen hand kan lägga ut två videofilmer bredvid varandra på en sida, utan att kontakta webbyrån och be om en ny mall.

Det här är ett väldigt bra alternativ om du behöver bygga många unika varumärkessajter. Varje unik webbplats kan få sitt eget utseende som matchar varumärkets styleguide, och så länge man inte vill göra några större avsteg från “hur en webbplats brukar se ut” så kortas utvecklingstiden ner rejält.

Fördelar

  • Kort utvecklingstid om det används “as is”, dvs inga designändringar eller skräddarsydda funktioner
  • Billigast
  • Plugins fungerar ofta out of the box

Nackdelar

  • Jobbigt att kundanpassa
  • Svårt, eller omöjligt att göra teknisk SEO
  • Kända säkerhetsbrister är enkla att utnyttja
  • Man är beroende av att de som har utvecklat sidbyggaren fixar buggar och implementerar nya funktioner, till exempel om ett populärt plug-in kräver en uppdatering

WordPress med Gutenberg, unika komponenter och frontend

För några år sedan släppte WordPress en större uppdatering som var inspirerad av den då nya och trendiga sajten Medium. Redaktörer fick tillgång till block som kunde skapa sidor på ett betydligt mer dynamiskt sätt än WordPress tidigare Rich Text editor.

En duktig digitalbyrå kunde ganska enkelt skapa egna block som var specialanpassade för kundens behov. Det blev möjligt att skapa ett block som erbjöd slutbesökaren rikinteraktion, men som samtidigt gav webbredaktören möjlighet att enkelt byta gränsnitts-copy, färger och så vidare.

Vi utvecklar all front end-design vilket gör det möjligt att finputsa de saker som påverkar laddtider, vilket i sin tur ger bättre teknisk SEO. Den ökade kontrollen över koden ger oss bättre möjligheter att jobba med SEO rent generellt, plus att utseendet inte behöver vara beroende av vad en tredjepartsmall dikterat.

Fördelar

  • Detta är ett bra alternativ för de företag som har lite större krav på unika funktioner.
  • Lätt att skräddarsy både frontend och nya funktioner i backend
  • Är vanlig WordPress med Gutenberg, gott om tutorials
  • Bra grund för teknisk SEO
  • Goda SEO-möjligheter generellt
  • Säkrare än en WordPress sida med tema
  • Kan använda plugins

Nackdelar

  • Kostnaden ökar jämfört med alternativ 1
  • Plugins kräver viss handpåläggning

Headless WordPress

Detta, liksom responsiva webbplatser, är en teknik som vi på 24HR var bland de första i världen att använda. Det fanns två problem med WordPress som vi ville lösa en gång för alla:

  1. Det första var att den html-kod som WordPress genererar är ganska seg, vilket ger negativ effekt på sökmotoroptimering.
  2. Det andra var att allt fler av våra kunder ville använda sig av information i deras övriga system, till exempel produkthanteringssystem eller CRM.

Den traditionella lösningen på det senare problemet var att försöka bygga in ett gränssnitt i WordPress, som oftast speglade datan utan att vara direkt knuten till den. Det var väldigt vanligt att redaktörer fick synka information manuellt från ett system till ett annat.

Vår lösning var att helt skilja på WordPress, och webbplatsen som visade innehållet. Redaktörsgränssnittet, och användarhanteringen var fortfarande det bekanta från WordPress, men webbsidan blev som en app som bad om innehåll, istället för stökig html-kod. På samma sätt kunde vi sedan använda innehåll från övriga system och visa upp det på olika sätt på webbplatsen. Det gjorde att information från formulär kunde skickas direkt till kunddatabaser, beställningssystem och så vidare, utan att ta omvägen via WordPress.

Detta är tveklöst det bästa sättet att jobba med WordPress, men det är inte alla företag som har nytta av alla fördelar som det ger.

Fördelar

  • Lätt att koppla samman med andra stora system som CRM eller PIM
  • Redaktörsgränsnittet är vanlig WordPress med Gutenberg
  • Lätt att skräddarsy både frontend och nya funktioner i backend
  • Lätt att hantera teknisk SEO
  • Bäst SEO-möjligheter generellt
  • Den säkraste varianten eftersom det inte finns några traditionella kopplingar mellan WordPress och frontend

Nackdelar

  • Plugins måste anpassas av 24HR innan de fungerar
  • Kräver lång utvecklingstid så dyrare än de andra alternativen

Vi är alltid noga med att rekommendera den lösning som är bäst utifrån våra kunders behov. Ibland är det inte ens WordPress utan något av alla andra CMS som finns. I vissa fall måste vi till och med ta fram helt nya CMS. Gullvikspraktikan är det senaste exemplet på ett sånt projekt. Informationen var så pass unik att det bara blivit problem om vi försökt stöpa om ett befintligt system till att hantera den.